-----------------------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------------------------------

måndag 31 oktober 2011

Får det lov att vara lite ost? Eller?

Vi har funderat över det här med ost. Ost som är gjort på mjölk med lite nedsmulad kalvmage i. Ost som i princip är anledningen till att jag (och många med mig, tror jag) har svårt att hålla en helt vegansk kost. Ost som väldigt många vegetarianer äter - men hur vegetariskt är det egentligen?

Själv trodde jag att det inte var några problem, att det fanns syntetiskt löpe (som egentligen ska kallas "ystenzym") som används flitigt, men efter att ha läst runt lite visar det sig att så inte är alls är fallet. En del namnskyddade, traditionella ostar måste till och med innehålla just animaliskt löpe (källa). Det visar sig även att vi i Sverige ystar så mycket ost att vi till och med måste importera kalvmagar till löpen, eftersom våra egna kalvar inte räcker till.



Härom veckan ystade vi julosten på jobbet. Dryga 35 liter mjölk och en flaska löpe blev till en tre-kilos ost, som nu ska skötas med stor omsorg i två månader innan vi provsmakar. Ett drygt jobb där man inte får slarva det minsta, för då kan osten mögla (det dåliga möglet, inte det goda) och bli förstörd.

Vad tycker ni, kära läsare om ost? Har ni några tankar? Äter ni det eller inte? Varför?

/Amanda, som äter ost


PS! Är ni sugna på ostar utan animaliskt löpe? Här kommer en lista!

7 kommentarer:

  1. Jag har fördelen (?) att inte ens tycka om ost, så jag kanske hade lättare än andra för att gå över till vegankost? Den enda osten jag åt var den på pizza, men eftersom jag har turen att bo i Malmö med fem (!) veganpizzerior så kan jag äta pizza med ost OCH bra ha ett fortsatt bra samvete. Win - win!

    SvaraRadera
  2. Jag har gått från att vara en storkonsument av ost till att knappt sakna det alls. Det är klart att man blir sugen ibland (studentekonomin tillåter tyvärr inte de dyra veganalternativ som finns tillgängliga här) men funderar jag bara ett slag på vad jag faktiskt bidrar till genom att äta ost så går det över illa kvickt. Det finns viktigare saker än min tillfälliga njutning. Tänk vad lite övertygelse kan göra!

    SvaraRadera
  3. Ost är en riktigt liten rackare, så himla god och praktisk eftersom att den är socialt accenterad i en vegetarisk kost. Självklart har jag många många gånger tänkt att jag ska skippa osten som innehåller löpe och framför allt försöka att dra ner på min konsumtion. När jag märker hur svårt jag har att skippa osten har jag lättare att sympatisera med människor som fortfarande vägrar skippa köttet.

    SvaraRadera
  4. jag är vegan och saknar inte ost öht, och aldrig heller gjort det under mina två år. sjukt nog med tanke på att jag älskade ost innan! men man glömmer bort att det ens finns och finns annat som kan ersätta begäret (för att inte tala om när man lyckas hitta riktigt bra sojaost som Daiya eller Vegusto, mmmmm)

    SvaraRadera
  5. Jag har fördelen att inte tycka om kött eller fisk, så där har jag verkligen inga problem. För mig brukar det vara så att ju mer dåliga jag får veta om saker, desto mindre gillar jag dem, så ost (speciellt den med animaliskt löpe i) hänger löst nu. Sojaost it is!
    Tack för alla kommentarer och svar, hörrni!
    /Amanda

    SvaraRadera
  6. Nu, Amanda, kör vi veganskt en gång i veckan! http://maritsblogg.blogg.se/2011/november/om-den-forsta-och-storsta-vegandagen.html

    SvaraRadera
  7. Jag saknar ost! Är minst ca 95% vegan (faller ca dit en gång varannan månad när man är svinhungrig på stan/konsthall/hemma hos någon annan). Osten är det absolut svåraste att hålla sig ifrån pga ostätandet är en social rit i sig själv, efter huvudrätt, innan varmrätt. Men det går ju, all vegansk ost i Sverige är äcklig, därför är det lättare att helt utesluta den än att nöja sig med en halvmesyr.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...